Sensory Integration and Praxis Test™ (SIPT)

För att bedöma sensorisk integration och praxi används vanligen det standardiserade SIPT testet (Sensory Integration and Praxis Test). Ibland kan barnets utveckling och förmågor inte vara tillräckliga för att genomföra testet och då kan man använda en förkortad version.

SIPT testet är standardiserat för barn i åldern 4.0 – 8.11år. Bedömningen ger en förståelse för barnets förmåga att hantera sinnesintryck (sensorisk integration) och förmåga till motorisk planering (praxi), samt förståelse för om det finns problem inom dessa områden. Vi får också en förståelse för hur detta påverkar barnets förmåga att leka, lära sig, hantera känslor och fungera i vardagen. Bedömningen ger en grund för vilka terapimetoder vi väljer och hur terapin sedan planeras.

Målet med bedömningen är att hjälpa oss förstå barnets beteende och inlärningsförmåga hemma och i daghemmet/skolan, samt att hitta individuella metoder att hjälpa barnet att utvecklas.

SIPT testet innehåller 17 deltest, som man grovt kan dela in i fyragrupper; vilka delvis överlappar varandra:

  1. Visuella, dvs. testdel som mäter den visuella gestaltningen
  2. Somatsosensoriken, testdel som mäter den kroppscentrerade sinnesintegrationen
  • Taktila, känselsinnet
  • Kinestesin, ledernas position och gestaltningen av rörelse
  1. Praxi, testdel som mäter förmågan till motorisk planering;
  • Förmågan att imitera olika kropps- och hand positioner
  • Förmågan att imitera enskilda munrörelser och serier av dessa
  • Förmågan att kopiera bildsymboler och att bygga 3d konstruktioner
  • Förmågan att följa rörelse serier med händer och fingrar
  • Förmåga att på uppmaning utföra en viss kropps rörelse
  1. Sensomotorik, testdel som mäter förmågan att använda båda kroppshalvorna (symmetriskt) samt kroppsbalans;
  • Hur väl kroppens båda sidor fungerar tillsammans (används symmetriskt)
  • Förmågan att kunna balansera kroppen både med och utan syn hjälp
  • Samarbetet mellan öga och hand

Bedömningen innehåller, förutom det standardiserade testet, även en s.k. Klinisk observation. Här bedöms bl.a. hur barnet reagerar och hanterar på olika sinnesintryck (sensorisk modulering), hur väl barnet upprätthåller sin kroppsposition och balans, hur det kan koordinera sin kropp och hur väl öga och hand samarbetar. Föräldrarna fyller i ett frågeformulär, var det frågas efter barnets sensomotoriska utveckling och förmågor samt hur barnet reagerar på olika sinnesintryck i vardagen. Till bedömningen hör också en observation av den ledda och fria leken, vilken ger värdefull information om barnets självständighet, intresse, lekens utvecklings stadie och förmåga till samarbete.

Det behövs oftast 4 tillfällen för en SI undersökning. Terapeuten observerar också hur barnet klarar av att fungera på uppmaning, hur barnet kan koncentrera sig och hur barnet fokuserar på test uppgifterna. Efter testsituationen använder terapeuten det databaserade poängsättningsformuläret, samlar och tolkar all information. Bedömningsresultatet gås sedan igenom tillsammans med föräldrarna och tillsammans funderar man på vilket sätt testresultaten syns i vardagslivet och på vilket sätt de hör samman med barnets svårigheter. Utifrån detta byggs sedan terapimålen upp, en hypotes hur terapin kan hjälpa barnet att utvecklas och fungera bättre i vardagen. Terapeuten ger handledning till föräldrarna och vid behov även till daghem/skola. Handledning kring hur de där kan agera för att lindra barnets svårigheter och hjälpa barnet att fungera bättre i vardagen. Allt för att barnet ska kunna vara fullt delaktigt i vardagens aktiviteter, kunna leka tillsammans med andra barn och klara sin skolgång.

Bedömningen har även en viktig differential diagnostisk betydelse; om bedömningen visar att barnets problem inte kan förklaras med en störning i sinnesintegrationen och/eller praxin, rekommenderas barnet inte SI terapi. Då behöver barnet en annan infallsvinkel, terapimetod, som kan hjälpa honom bättre.

(Under utvecklingen av SIPT testet, grupperades testresultaten ihop på basen av symtomkategorier; typologi. Vissa barns problematik och svaga testresultat passade in på en viss typologibeskrivning, Andra barn hade en annan, smalare problematik som inte föll inom typologibeskrivningen, och då gjordes tolkningen genom att observera sinnessystemen. Vissa barns svårigheter kunde inte på basen av testresultaten förklaras med en störning i sinnesregleringen eller praxin. Mer om ämnet kan bla. läsas i boken” Sensory Integration Theory and Practice”. SIPT testet säljs och dess användning övervakas av WPS (Western Psykological Services).